"Jinx - tur i oturen" av Meg Cabot

Samma natt som Jean Honeychurch föddes slog blixten ner i sjukhuset. Sedan dess har hon haft otur.

Jean, som kallas för Jinx, bestämmer sej för att flytta till sin moster och morbror i New York för att starta ett nytt liv och lägga allt det hemska som hänt bakom sej - för oturen kan väl inte följa med henne dit?

Jo, tydligen. Hemma hos moster Evelyn och morbror Ted bor Jinxs kusin Tory - som inte liknar den 11-åriga Tory ett dugg. Så fort Jinx kommer till deras hus drar Tory upp det som Jinx har försökt att glömma: De magiska krafterna som de båda kan ha ärvt av deras mormorsmormorsmor Branwen. Tory tänker använda krafterna till att manipulera folk, något som Jinx tackar nej till att vara med i.

Då Jinx börjar umgås med Zach, den snygge killen som Tory är kär i, blir Tory rasande och anklagar Jinx för att förstöra hennes liv. Hon drar sej inte för något när hon sakta men säkert sätter hemska planer i verk - sådana som förstör Jinxs liv.

Och ändå - vad är det Tory egentligen vill?

När jag tänker på hur Tory var som person borde hon verkligen inte gå lös. Det känns lite overkligt att en människa som redan hittat på massor av hemska upptåg(som att hänga upp döda råttor på andras skåp och få elever avstängda, som bara några exempel) försöker att skära i någons kropp för att dricka dess blod, för att kunna bli en häxa...tyvärr, det var den största besvikelsen. Men också en av de få. Historien är bra och boken flyter på ända till slutet. Dock tycker jag att allt häxsnack var överdrivet - det kunde man lika gärna tagit bort, boken skulle säkert ha blivit bättre.

Betyg: 7/11

Apropå: Denna bok recenserar jag även i tidningen Kamratposten, nummer 11 2010.